Har börjat läsa en fruktansvärt intressant bok som heter Den hemlige kocken, skriven av en man vid namn Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och matkrönikör på SD.
Boktips!
Än sålänge har jag inte kommit så långt, men är redan förskräckt över all äcklig fakta som attackerar mig.
En sak är det faktum att även fast det står "vanilj" på en produkt, exempelvis glass, så behöver det inte på något vis innebära att produkten innehåller vanilj. Istället är det artificiellt konstruerade smakämnen vi petar i oss.
Författaren frågar sig hur lagstiftningen ser på detta fusket.
Jo, Livsmedelsverket menar på att även om märkningen i sig kan tyckas vara vilseledande så räknar konsumenten trots allt inte med att en glass som är så billig kan innehålla riktig vanilj.
Eh, va? VA?
Är det bara jag som spontant känner att om det står att en produkt innehåller vanilj så tror ju jag på det. Min första tanke är inte att dom medvetet ljuger för mig för att sälja sin produkt.
Jag är.. nedslagen.
Jag kanske är blåögd som trott att folk inte far med osanningar åt alla håll och kanter. Inser att jag kanske måste ändra mitt synsätt lite. Det verkar som att folk, så länge dom kan profitera på att jag och andra med mig är lättlurade, kommer att göra just det.
Min lilla tröst här i världen är att dom flesta ekologiska matvaror inte innehåller så fasligt mycket tillsatser, E-ämnen och annat jox.
Visste ni föresten att man sätter i sig ca 6-7kg tillsatser varje år? Det är så att man blir mörkrädd!
Den andra saken då.
Var ute på E4an och övningskörde idag. Höll på att krascha två gånger. Helt otroligt läskigt.
Första gången skulle jag göra en vänstersväng och hade lagt mig till vänster i min fil när en mötande bil helt plötsligt kuskar ut väldigt långt till vänster i hans fil. Så långt ut till vänster att han kom över på min körbana och hade kört in i mig om inte jag kastat mig åt höger. Eller kastat bilen åt höger..
Fem minuter senare ska jag göra en ny vänstersväng. Det kommer en skåpbil bakom mig men jag ansåg att det var lugnt eftersom jag tidigt visade vart jag var på väg och stampade på bromsen så han skulle bli uppmärksam på vad som komma skulle.
Men icket då, han plöjde på i 110 knyck och höll inte alls ut till höger så han säkert kunde köra om. Nej då. Han höll sig kvar mitt i körbanan och började paniktuta istället. Jag fick kasta mig iväg i min planerade vänstersväng för att undvika att bli påkörd bakifrån, stanna en bit inne i skogen och sätta mig och andas ett tag.
Efter den sista incidenten var även körskolläraren lite uppe i varv. Hon svor och berättade vad hon tyckte om folk som körde på fyllan eller vad han nu, enligt henne, hade petat i sig :)
Som tur var var det bara tio minuter kvar på körlektionen vid det laget, för efter de här två händelserna tappade jag totalt all körförmåga. Det låste sig och jag körde som en kalv.
Nå. Jag räknar kallt med att återkomma innom kortn är jag kommit längre i boken och har fler skrämmande fakta att bjuda på.
Puss //L
