Ägg.

Det är påskdagen och klockan är lite drygt nio på morgonen. Jag ska snart gå och lägga mig, men måste först delge er mitt missnöje.
För det första är jag mer förkyld än vad en karl någonsin kan vara. Det vill alltså inte säga så lite.
För det andra har jag inte fått ett enda påskägg!
Eftersom jag jobbat i helgen har Maken fått uppdraget att köpa ägg och innehåll till flickebarnet och placera ut det i hennes säng medans hon sov. Antagligen var uppdraget alldelens för komplext för att han samtidigt skulle kunna forma en egen tanke om att jag kanske skulle få mig ett ägg också.
Nu ska dock inte all skuld läggas på Maken. Han gör säkert så gott han kan. Vet inte vilka traditioner han har från sin tid som ung.
Min kära mor ska naturligtvis också ha en del av skulden.
Det är HON som vaggat in mig i ett liv i förvissningen att påskägg är något som i stort sett kommer flygandes in i munnen på en när påsken vankas.

Vad är detta för STIL?

Här har man påskpyntat, målat ägg, dekorerat påskris och varje dag omstrukturerat kycklingar och tuppar i fönstrena eftersom flickebarnet bestämt sig för att alla ska vara i samma fönster.
Och vad får man för detta?

Nä just det. Inte ens ett sketet påskägg.

Nu går jag och lägger mig utan att borsta tänderna. Jag är för trött för det. God natt!

Puss //L

PS. På vägen upp på övervåningen ska jag sno några chokladkolapluppar ur Leas ägg!