Bilder.

Några dagar innan jul fick man här i Robertsfors celebert besök i form av Alma och Hugo med bihangen "föräldrarna".
På just Alma är det inga som helst problem att hitta fina bilder. Hon är ju vacker som en dag. Skön som en solnedgång. Ljuvlig som en blomma..
Ja, jag kan fortsätta i all evighet, men då blev det ju ingen bra blogg av det hela.

Hon poserade och var allmänt gullig. Även i närheten av den groteska fadern lyckas hon med det hela otroliga. Att vara söt som en docka.

Dom andra barnen som samtidigt befann sig i huset var tyvärr inte lika bildsköna som Alma. Därför började vi med två vackra bilder av henne. Här följer ett axplock av vad dom andra barnen pysslade med.
Hugo hade på sig fina strumpbyxor (eller som hans mor envisades med att säga, killkalasbyxor) och Leas röda lackskor.

Lea föll snabbt för Almas rosa vinterpjucks. Tillsammans stod dom stelt framför kameran i ungefär en sekund.

Därefter släppte dom loss till musiken och dansade som bara tvååringar kan. Vilda och vackra.

Vi tackar Alma och Hugo för besöket och önskar dom välkomna åter. Om inte tidigare så iaf till midsommar ;)

Därefter nalkades julafton. Flickebarnet var uppklädd i julstassen och nedgeggad med ischoklad.

Leas moster och en av hennes morbröder invarderade huset. Framförallt soffan. Här visas en bild där även den kameraskygga mostern visar ansiktet.

Efter många, långa timmars väntan kom äntligen tomten. Lea, som är en väldigt modig tjej, vågade sig till och med fram till tomten för att ge honom en kram. Hon var dock tvungen att göra det två gånger, eftersom mamman i huset var för slö för att få det på bild första gången.

Barnet fick cirka en miljard MyLittlePonnysar och var enormt glad. Slutet gott, allting gott.