Lista.

Svägerskan tycks ha roat sig kungligt med att fylla ut sin blogg med listor på sistone. Jag är egentligen emot listor, för dom är inte alltid superspännande att läsa. Å andra sidan tycker jag att dom är nästan löjligt roliga att skriva, så håll i er gott folk.


Snor rakt av från ovan nämnda svägerska och plitar ner sju skivor jag inte skulle vilja vara utan.


Till saken hör att Maken har ca en miljard skivor och jag har kanske.. ptja, dryga tio? Nånting däromkring iaf.
Varför, undrar ni säkert. Jo jag ska berätta för er. Jag var så pass smart att jag hade alla mina skivor i en cd-bok, som jag förvarade på ett så säkert ställe som bilen. Det tog naturligtvis inte lång tid innan mina femtio bästa skivor var ett minne blott. Tack biltjuvar! Ni förtjänar intet annat än en ond och bråd död.

Efter denna händelse tappade jag gnistan. Min cd-samling kommer alrig att bli sig lik igen.

Nå. Till listan;


1. Nån av alla best of med Simon & Garfunkel. En av mina största drömmar i livet har varit att dom ska återförenas och komma och spela för mig. Och tänka sig, för sisådär en tre år sedan återförenades dom som hastigast och skulle spela i bland annat i Globen. Naturligtvis föll det sig som så att samma kväll dom skulle spela i sthlm begravde vi farmor uppe i Tärnaby. Nå, man får prioritera. Mina husgudar eller de döda. Lätt val. När jag gick och la mig den kvällen var jag lätt illamående. Om det berodde på vad jag missade eller att jag var nygravid eller att jag missade århundradets spelning förtäljer inte historien.


2. Samlade Disneyklassiker. Svårt att vara ledsen när man lyssnar på musiken till Askungen. "Jag vet, vi ska sy den. Vi ska sy och vi ska klippa vi ska görat ska ni sippa för den stora galakvällen, ska vi sy modellen..."
Nostalgi är mitt ledord här i livet.


3. Keeper of the seven keyes - Helloween. Jag får tacka min äldre bror för mitt kärleksförhållande med Helloween. Jag tycks aldrig bli less.


4. Superman - The pinks. Som sagt, nostalgi is the shit! Och för att försöka ursäkta mig själv måste jag få påpeka att jag omöjligt kan vara ledsen när jag lyssnar på The pinks. Underbart. Ärligt. Barnsligt. Kärlek.


5. Atlantic city soul classics. Även detta en samlingsplatta. Gamla härliga soulklassiker. Fast det kanske ni redan listat ut. Känns inte som att den skivan behöver en förklaring. Svårt att inte älska.


6. Tiggarens tal - Imperiet. Jag är en riktig sucker för Thåström!


7. Hmm. Trixy. Ska man ta något löjligt härligt eller något som får er att höja på ögonbrynen, nicka sakta och tänka "Hmm, hon kanske inte har HELT uppfuckad musiksmak ändå.."?
Tror det får bli Robyn - Don´t stop the music. Eller hette plattan så? Nå, den skivan där den låten är med iaf.
Som överflödig information kan jag meddela att Lea var väldigt förtjust i just den skivan när hon låg i magen och att hon föddes till Don´t stop the music. Inte mitt eget val, det råkade bara vara vad som spelades på radion just då. Som ännu mer onödig info ska ni få veta att låten dom spelade innan var Det gör ont med Lena Philipsson. Fråga mig inte varför jag minns något sånt. Kan ha varit för att det kändes lite ironiskt..


Nå, det var min lista det. Sug på den ni.


Puss //L